Var rädd om varandra

För bra precis sex år sedan nu, dog en vän till mig i en olycka. Jag var 16 år hon var 15, mitt i livet och "odödliga" som man brukar säga i den åldern. Det kom som en chock när vi fick höra det, man vill inte tro att det är sant, det gick inte att förstå.

Jag har haft turen att jag har alla i min närmaste familj kvar i livet, helt plötsligt insåg jag att allt kan förändras på 1 sekund, det kändes så nära den här gången. Livet är skört. Det gäller att ta vara på varje ögonblick av livet och framför allt att visa sina närmaste uppskattning och kärlek även i den "grå vardagen". Ibland är vi så duktiga på att bara ta allt för givet, att de personer som finns runt i kring oss alltid ska finnas där och säger då kanske inte det där lilla extra som kan värma. När det här hände hade jag precis blivit tillsamman med en kille, han berättade sedan för mig att det var tack vare henne som han hade tagit kontakt med mig. Jag hann aldrig tacka henne... med det vill jag säga att man ska vara rädd om varandra och uppskatta varje dag man får tillsammans med varandra, vän som familj.. och tacka för något bra som någon gjort, våga chansa..livet är för kort för att inte göra något åt det! =)

Döden, finns omkring oss.

Svävande, flytande.

Ingen vill ha med den att göra,

Men den tar oss till en annan tid, en annan plats.

Döden tar våra käraste ifrån oss.

Man får inte välja, utan försvinner, svävande,

flytande, ut i mörkret.

Av Sandra