Ibland kan det vara tungt, jag kan villigt erkänna att det är tungt nu. Det går upp och ner och vissa dagar skulle en tulpan lika gärna kunna få mig att börja gråta, sådan är jag, gråter för allt även när jag är glad. Men min teori är att man ska tillåta sig själv att vara ledsen, låta det vara jobbigt, man måste ta sig igenom det, det går inte att smita undan. För jag tror att om man inte är ledsen och får reflektera över vad som skett utan bara kör vidare då kommer det komma ikapp en förr eller senare och då kanske det blir ännu jobbigare än vad det var från första början. Att ta i tu med det jobbiga är jobbigt men ibland ett ont måste.
Jag tror att vi är alldeles för dåliga på att acceptera våra situationer, allt ska lösas och vi får inte må dåligt. Ibland går inte problem att lösa, utan vi måste acceptera läget och lära oss att gå vidare med det men samtidigt känna att vi mår bra. Men det gäller att man inte gräver ner sig, man måste försöka hålla huvudet över vattenytan. Ibland kanske man hamnar under vattenytan igen, men jag tror man ska tillåta sig själv att hamna där, vara ledsen för att sedan kunna klättra högre igen.
Håller med. Det är så självklart att man hela tiden ska gå omkring och vara så nöjd, glad och tacksam för allt. Men om det inte är så alltid då? Man måste få visa vad man känner även om det är känslor som man helst skulle vilja slippa känna. För det blir inte bättre att gå omkring med dessa känslor själv. Genom att visa och släppa ut dem kanske man också förhoppningsvis får bättre förståelse av dem man har runtomkring sig. Bara det kan hjälpa så att man mår bättre...
SvaraRaderaPrecis, livet är inte alltid enkelt och det är det inte för någon hur lycklig de än verkar vara så har man sina nedgångar, sådant är livet ju!.. Kloka ord min vän! =)
SvaraRadera