Blond som en blondin

Jag kan faktiskt erkänna att ibland är jag riktigt "blond", nog för att jag är det bokstavligen men jag (hoppas) och tycker att jag ändå har lite att komma med ibland. Men det är bara till att erkänna att ibland kan det gå lite galet. Det värsta hittills är nog i alla fall när jag fick springa efter min bil (som ingen satt och körde vid tillfället heller).

För att göra en lång hitoria kort satt jag fast med bilen i en snövall (jag hade inte kört av vägen kan jag tillägga, så illa är det inte). Jag och min vän skulle då försöka gunga loss bilen. Eftersom bilen inte rörde sig ur fläcken, råkade jag kliva ur bilen utan att tänka på att backen fortfarande var i och gick ut för att putta på bilen jag med!! Här kommer vi nu till denna fantastiska händelse, ni kan nästan ana vad som sker va? Jo, så klart lyckas vi gunga lös bilen. Men bilen stannar inte snällt där när vi fick lös den, utan skenar iväg i full fart bakåt. Jag springer efter som en liten vante och kastar mig in i bilen (rena rama Mcgyvier, ni skulle ha sett mig!) och lyckas dra i handbromsen och få stopp på bilen i sista stund. En meter bakom står flera staplar med tegegelpannor *pust*, när denna chock lagt sig får vi världens skratt attack, samtidigt som vi inser att bilen sitter fast igen....

Nu ska jag lördagsmysa "framför soffan!" ;)