Liten?!

Vart går gränsen för hur liten folk får tro att man är?! I sommar har jag haft lite problem med att folk uppfattat min ålder en anings fel.. men idag tror jag det var värst, men rätt komiskt! Mamma och jag var på selångermarknad, jag var ute efter en burk skin-fix som det så fint heter. Precis när vi är på väg tillbaka till bilen så ser mamma ett stånd som säljer sånt, vi går fram och frågor vad de tar för burken. Mamma bokstavligen säljer den till mig genom att berätta om hur bra den är och killen i ståndet blir överlycklig över att mamma tycker den är så bra. I nästa stund frågor hon om jag har några pengar kvar, ja, svarar jag "jag har precis 150 kr kvar" (vilket den kostade). Jag lämnar över pengarna får en burk och mamma och jag börjar gå mot bilen när killen i ståndet börjar ropa tillbaka mig. "Var det de sista pengarna du hade?" frågar killen, jag svarar lite halvt förvånad "mm".. i nästa stund räcker han fram en tjuga "varsegod, så du kan handla mer på marknaden". En förvånad Hanna tar emot pengarna och tackar.
Mamma och jag går skrattande därifrån, han måste ha trott att jag handlade upp min månadspeng och att inte jag hade mer pengar.. nog för att man är fattig student, men riktigt så illa är det inte! ;) Men det var himla snällt!!